Var ju ett tag sen...
Var ju ett tag sen...
Har varit lite mycket av allt den senaste tiden och har inte direkt hunnit ta det lungt och bara slappa och ta in allt. Inte hunnit göra det än men nu är det ju i alla fall snart dags för semester. Får ta det lungt då.
Jenny och jag har ju lite planer på hur veckan ska spenderas heheehe kommer bli hur kul som helst.
Har nu äntligen fått veta vad som är fel med mig, vad som gör att jag ständigt är förkyld och känner mig hängig. Är så skönt att få veta vad som är fel även om det nu är något som jag får leva med. Har dock fått mediciner som ska lindra och göra det hela bättre. Dock kan det bli aktuellt med en operation till hösten/vintern. Får se vad de säger på återbesöket efter sommaren. Men det tar man då, inget att oroa sig för nu.
Är aningen irriterad på vissa personer. Man ställer upp och gör allt man kan för att hjälpa. Bryr sig och försöker göra vad man kan för att personen ska må bra/känna sig bättre/eller vad det nu är. Sen kan de inte ens bemöda sig att höra av sig. Ska det vara så satans svårt att t ex bara skicka ett sms? Endel personer tänker visst inte längre än näsan räcker och fattar nog egentligen inte vad de sysslar med. Eller ja i detta fallet inte sysslar med.
Hört talas om att visa uppskattning? Eller kanske bara ge vad man får?
Pratat en hel del med Jenny om detta och undrar var världen är påväg. Folk förväntar sig så satans mycket men är inte beredda att ge ett skit i utbyte för något. Hur kan man då tro att man ska få något?
Sen en sådan enkel sak som att jag ger vad jag vill ha, hur kan man då inte fatta vad man ska göra?
Men folk är så totalt avskärmade och avstängda.
Sen om du säger/påstår att du är ärlig och rakt på sak så får du fan vara det med!!!! Är du inte villig att vara det så gå då inte runt och säg det, håll bara käften!!!
Sen en liten sak, jag är inte dum i huvudet. Tro mig jag vet fan så mycket mer än vad ni tror. Var inte så dumma och underskatta mig så totalt. Är inte jag som förlorar på det. Finns en gräns för mig med och tro mig inget som någon vill korsa. *ler*
Orkar inte skriva mer nu...
Bye bye!
Har varit lite mycket av allt den senaste tiden och har inte direkt hunnit ta det lungt och bara slappa och ta in allt. Inte hunnit göra det än men nu är det ju i alla fall snart dags för semester. Får ta det lungt då.
Jenny och jag har ju lite planer på hur veckan ska spenderas heheehe kommer bli hur kul som helst.
Har nu äntligen fått veta vad som är fel med mig, vad som gör att jag ständigt är förkyld och känner mig hängig. Är så skönt att få veta vad som är fel även om det nu är något som jag får leva med. Har dock fått mediciner som ska lindra och göra det hela bättre. Dock kan det bli aktuellt med en operation till hösten/vintern. Får se vad de säger på återbesöket efter sommaren. Men det tar man då, inget att oroa sig för nu.
Är aningen irriterad på vissa personer. Man ställer upp och gör allt man kan för att hjälpa. Bryr sig och försöker göra vad man kan för att personen ska må bra/känna sig bättre/eller vad det nu är. Sen kan de inte ens bemöda sig att höra av sig. Ska det vara så satans svårt att t ex bara skicka ett sms? Endel personer tänker visst inte längre än näsan räcker och fattar nog egentligen inte vad de sysslar med. Eller ja i detta fallet inte sysslar med.
Hört talas om att visa uppskattning? Eller kanske bara ge vad man får?
Pratat en hel del med Jenny om detta och undrar var världen är påväg. Folk förväntar sig så satans mycket men är inte beredda att ge ett skit i utbyte för något. Hur kan man då tro att man ska få något?
Sen en sådan enkel sak som att jag ger vad jag vill ha, hur kan man då inte fatta vad man ska göra?
Men folk är så totalt avskärmade och avstängda.
Sen om du säger/påstår att du är ärlig och rakt på sak så får du fan vara det med!!!! Är du inte villig att vara det så gå då inte runt och säg det, håll bara käften!!!
Sen en liten sak, jag är inte dum i huvudet. Tro mig jag vet fan så mycket mer än vad ni tror. Var inte så dumma och underskatta mig så totalt. Är inte jag som förlorar på det. Finns en gräns för mig med och tro mig inget som någon vill korsa. *ler*
Orkar inte skriva mer nu...
Bye bye!
Kommentarer
Trackback
